Ingen operation är riskfri. Lyckligtvis sker komplikationer sällan, om du är i händerna på en duktig och erfaren kirurg. En kirurg kan och företar många undersökningar innan operationen så att han/ hon minimerar risken för oönskade resultat.
Din behandlare vill bland annat säkra sig att du både fysiskt och psykiskt kan genomgå en operation. Du kommer också bes om att stoppa intaget av mediciner som kan förorsaka blödningar, om du tar sådana. Han vägleder dig både innan och efter operationen. Allt detta görs för att minska risken för senare komplikationer.
Blödningar, blodansamlingar och vätskeansamlingar under huden, samt infektioner, är alla möjliga komplikationer som kan uppstå under kirurgi. Gemensamt för dem alla är att de är komplikationer som under normala omständigheter lätt kan behandlas, om man upptäcker dem i tid.
Utslag på huden och reaktioner på suturerna ( trådarna man använder till att sy ihop), eller anestesi ( bedövning) är några risker vid operationer. Om komplikationerna inte upptäcks i tid, och därför inte behandlas, kan det föra till att såren går upp. Detta kan betyda att det kan uppstå bredare och fulare ärr och i värsta fall vävnadsdöd och huden och av det väv som ligger djupare. Under kirurgi kan det uppstå skada av nerverna, vilket kan betyda att känslosinnet i huden försvinner helt, eller delvis. Dessutom kan förmågan till muskelrörelse också reduceras.
Ibland är det större risker vid viss typ av operation. Läs mer om detta i varje enstaka beskrivning på KosmetiskaGuide.dk ( I behandlingsöversikten och i steg 4).
Förutom att det är risk för komplikationer vid kirurgi, Så är det också ofta en del oönskade biverkningar förbundet med kirurgi. Det vanligaste är helt vanliga ärr. På det ställe som man skär kommer det också att uppstå ett ärr. Det är omöjligt att undvika. Man kan korrigera och förflytta ett ärr, men det försvinner aldrig helt. Därför kan man säga att, ju färre snitt man gör, dess bättre.
Här är en detaljerad beskrivning om riskerna:
Många helt vanliga mediciner, ört- tillskott, vitamin E och alkohol, samt okontrollerat högt blodtryck, kan medföra blödningstendens. Faktiskt kan allt som ökar ditt blodtryck och din hjärtfrekvens( puls), som träning, ansträngning, kräkning och att luta sig fram, göra att riskerna för komplikationerna ökar.
Blödningar efter en operation (efterblödningar) uppstår vanligtvis inom de första 24 timmarna och föra till ytterligare komplikationer, så som blodansamlingar, infektioner, att såret öppnar sig och mycket sällan, att vävet dör. Man känner igen en blodansamling vid att det berörda området är väldigt smärtefyllt. Huden känns kanske spänd och skiftar i blå- lila färg. Normalt är blödningarna ganska små och stoppar själva med hjälp av kroppens egen koagulationsmekanism.
Om blodansamlingen däremot växer och blir så stor att den pressar på vävet till den grad att huden inte får tillräckligt med syre, leder det till att huden dör långsamt. Vid sådana tillfällen är det nödvändigt att genomföra ytterligare en operation, där man avlägsnar överskotts blod, och där man placerar ytterligare drän för att förebygga ytterligare blödningar under huden. En stor blodansamling kan öka risken för extra komplikationer, så som infektioner, att såren öppnar sig och vävnadsdöd.
Infektioner är en annan möjlig komplikation. Sannolikheten att utveckla en infektion, är störs de första 3 dagarna efter en operation. Bakterier kan vi operationen tränga in i kroppen via suturer (trådar som man använder till att sy ihop) eller då det blev lagt drän, eller genom ett öppet sår. Om man företar en behandling runt munnen, ger läkaren kanske medicin för att hindra herpes utbrott.
Typiska tecken på infektion är intensiv värme, ömhet, våldsam rodnad, dålig lukt, tjockt vitt eller gult var och över 38 grader Celsius i feber. Om infektionen utvecklar sig är det nödvändigt att byta antibiotika, eller företa ännu en operation för att dränera och tömma infektionen.
En blodansamling är en möjlig komplikation vid de tillfällen där vävnads delar har varit separerade från varandra, (speciellt vis bukplastik/magplastik). En blodansamling kan uppstå när kroppen försöker att fylla ut det mellanrum som bildas i vävet under operationen, eller när väv- laget glider mot varandra. Först efter att man har fått en blodansamling är det ökad risk för infektion. I de fall där man opererat in ett implantat, kan det vara en god ide att ta bort denna så att såret kan läka.
Genom att använda bandage som man bilder tight och genom att begränsa sin fysiska aktivitet, nedsätts risken för blodansamling. Om det utvecklas en blodansamling kan du kanske märka av svullnad, tunghet och vätska som sipprar ut, vid väldigt få tillfällen kan det också ses ökad vikt. Man kan antingen behandla en blodansamling vid att dränera området med nål och spruta, eller vid sammanpressning.
Då suturer är främmande för vår kropp är det inte helt ovanligt att kroppen reagerar på dessa. Detta kan visa sig på flera olika sätt.
Kroppen kan efter veckor till månader komma att prova att skuta bort suturerna från huden. Ett annat sätt som kroppen kan komma att reagera på är, att det bildar en liten vägg av ärrväv runt suturerna, för att skilja dessa från kroppen. Reaktionen kan ses som en bula under huden. Om bakterier kan komma in i området där man sytt, är det risk för infektion. Detta ses i form av rodnad, ömhet och material( var, gulaktig vätska)som rinner ut ur det inflammerade såret. Om detta inte behandlar kan det föra till att infektionen sprider sig till ett större område.
Om du från tidigare operationer har erfarenhet av att din kropp reagerar på hur du blivit ihop- sydd, skall du tala om detta för din läkare. Detta gör det att din läkare kommer att anpassa tekniken, eller valet av suturmaterial, för att undvika problem.
Din kropp kan både reagera på medicin under och efter själva operationen. Den kan också komma att reagera på produkter som påstrykes efter operationen. Det allra vanligaste är reaktioner från förbindningarna efter operationen. Komplikationerna visar sig i form av rodnad, klåda och små blåsor under förbindningen.
De flesta lättare situationer kan lätt behandlas med t.ex. ett piller. Om du upplever att du slår ut på hela kroppen och att det kliar, är det viktigt att du omedelbart kontaktar en läkare. Det kan handla om en systemisk reaktion, ofta på medicin, som i några tillfällen kan leda till problem med andningen.
Varje gång man lägger ett snitt, är det risk för att såret inte kommer att stängas helt. Blödning, svullnad, rökning, våldsam fysisk ansträngning, okontrollerat blodsocker, blodansamling och infektioner kan alla leda till att sår läker sämre. Din läkare kommer att göra allt för att detta inte kommer att hända. Han eller hon kommer att se till att det väljs en operationsteknik, och att man syr ihop på rätt sätt. Samt, att suturerna inte tas bort för tidigt.
Om såret ändå skulle gå upp, kan din kirurg vara tvungen att låta det vara som det är, och inte sy ihop det igen. Detta betyder att ärret förmodligen kommer att bli större och fulare, men också att det kan korrigeras vid ett senare tillfälle.
Vävnaden behöver syre och näring. I tillfällen där vävnaden inte får tillräckligt med syre, ändrar det färg till en blåaktig eller lila färg. Om det är brist på syre en längre period kommer vävnaden långsamt att dö ut (vävnadsdöd)
Vid de flesta operationer är det ingen anledning att oroa sig för död av vävnaden. Men vid kirurgi där blodtillförseln tillfälligt stoppas, kan risken för död av vävnaden stiga kraftigt. T.ex. är det större risk för detta vid operationer där man lyfter ansiktet, bukplastik och bröstlyft. Utöver detta är det en större risk för rökare än icke- rökare att råka ut för detta. Anledningen är bl.a. att rökning gör att de små blodkärlen drar ihop sig och på detta sätt minskar tillförseln av syre.
Tecken på nekros är som sagt att huden ändrar färg till en mer blåaktig, lila, eller gråaktig färg. Man skall dock inte förväxla detta med blåmärken som man kan komma att dra på sig vid en operation. I värsta fall kommer huden att dö långsamt, vilket medför smärta och lukt, härefter växlar huden färg till svart eller grå.
En skada på nerverna kan antingen komma som följd av injektion eller under själva operationen. Om en nerv skadas, mister du känseln på det gällande område.
Vid tillfällen där en nerv som kontrollerar en muskel kommer till skada, försvagas förmåga till rörelse, eller så m ister man förmågan helt. Ofta är dock konsekvenserna av en nervskada tillfälliga och känselförmågan kommer långsamt tillbaka efter 6 månader till ett år. I vissa fall kan det ta längre tid.
Om nerven skärs över, blir den kanske aldrig normal igen och du kommer kanske för alltid ha mist känselförmågan och förmågan till att röra muskeln.
Det förekommer risker förbundet med själva bedövningen. Detta kan du läsa mer om under frågan: Vad är bedövning och är det farligt?
Vi har valt att beskriva riskerna vis komplikationerna i detalj, inte för att skrämma, men däremot för att upplysa om dessa så att du utifrån detta kan göra en egen värdering baserad på kunskap kring ämnet och överväga om du fortfarande önskar ett kosmetiskt ingrep. Ett råd är att diskutera just dessa frågor tillsammans med din kirurg< Fråga in till saker som du eventuellt inte förstår./p>
Till sist är det viktigt att ge uttryck för att riktigt allvarliga komplikationer sker väldigt sällan, men att de inträffar emellanåt. Det kan också hända den allra bästa behandlaren. Det är ingen operation, heller ingen kosmetisk kirurgi som är riskfri. Men om du är frisk och sund och följer anvisningarna som du får av din kirurg både för och efter operationen, är sannolikheten att resultatet blir riktigt fint stort, utan allvarliga komplikationer.
GÃ¥ vidare...
Läs mer om vad bedövning egentligen är och om det är farligt här!
