Allmänt om behandlingen
Hängande, lös och slapp hud på överarmarna uppstår ofta p.g.a. en stor viktminskning eller till följd av ålder. Armplastik eller ett armlyft som det också kallas, utförs när det kan konstateras överflödig hud på överarmarna och när det inte kan uppnås en kosmetisk förbättring med en traditionell fettsugning. Vid en armplastik skärs alltså den överflödiga huden bort, varefter snittet sys samman.
Detta betyder att den största nackdelen vid en sådan operation är det efterföljande ärr som oundvikligen uppstår efter kirurgiska ingrepp. Kirurgen strävar naturligtvis efter att lägga snittet så att ärret hamnar på mindre synliga områden av kroppen, eller så att det täcks av kläderna.
Således bör den som överväger armplastik, liksom lår-, bakdels- eller magplastik, vara medveten om att ärrbildning följer på en operation. Därför måste personen som på kirurgisk väg önskar uppnå jämnare och stramare hud finna ärrbildning som en acceptabel konsekvens.
Bara vid en konsultation hos en kirurg kan han eller hon göra klart för patienten hur stort ett sådant ärr kommer att bli. Som huvudregel kan det dock sägas att ju slappare och lösare hud man har, desto större kommer det kvarvarande ärret att bli.
Tillvägagångssätt
Det finns naturligtvis olika grader av hur stort problemet med överflödig hud är. Detta avgör var och hur långt snittet görs. En armplastik syftar till att ta bort den hängande huden och därmed reducera överarmens omkrets.
Under normala omständigheter läggs ett snitt som sträcker sig från armbågen till armhålan. Genom denna procedur kan man på bästa sätt ta bort den överflödiga huden i mitten. P.g.a. det relativa stora ärr som bildas kan en senare ärrvävnadskorrektion bli nödvändig. Bara vid begränsad mängd hud kan snittet uteslutande läggas i armhålan. I vissa fall, om det rör sig om en begränsad mängd hud, kan kirurgen kombinera de två ovanstående teknikerna för att minimera ärrets storlek. Det aktuella snittet kommer oftast, oavsett teknik, läggas som en kurva eller som ett sicksack-snitt för att undgå ytterligare bildning av ärrvävnad.
Bedövning
Operationen kan utföras polikliniskt eller med patienten inlagd. Den kan genomföras antingen i lokalbedövning i kombination med någon lugnande medicin, eller i full narkos.
Biverkningar
När man vaknar från narkosen upplever man en del ömhet och smärtor som dock kan dämpas med medicin. På grund av sårens lokalisering är efterloppet relativt obekvämt och man kan uppleva kraftiga stramningar. Blåmärken kommer att uppstå men de försvinner med tiden.
Risk för komplikationer
Det finns risk för att skada nerver under operationen, något som kan leda till tillfällig känselförlust, eller i värsta fall permanent känselförlust.
Det finns risk för biverkningar av bedövningen, infektion, blödningar, dålig sårläkning och dåligt kosmetiskt resultat samt för blodansamlingar.
Ingen form av kirurgi är helt riskfri men mycket allvarliga komplikationer inträffar dock väldigt sällan.
Läkning och förbättring
Beror på patientens arbete. Normalt kan man emellertid räkna med att arbetet kan återupptas efter ca 2 veckor. Den första tiden efter operationen bör tunga lyft och bilkörning undvikas. Armarna bör heller inte sträckas uppåt, utåt eller bakåt de första 14 dagarna då detta kan innebära sämre sårläkning och därmed ett fulare ärr. Det kan ta upp till 6 månader eller mer tills man kan se tecken på att ärret blivit betydligt mindre.
Bahandlingens längd
Operationen varar normalt i 2-3 timmar beroende på operationens omfattning.
